Det rostfria stålet

Då järn legeras med minst 12 % krom kommer kromet i stålet att reagera med syret i luften och bilda en mycket tunn skyddande hinna av kromoxid på stålet, ett så kallat passivskikt. Det är detta skikt som skyddar stålet mot det som vi i dagligt tal benämner korrosion. Om det passiva skiktet skadas genom mekanisk eller kemisk påverkan, nybildas det spontant genom kontakt med syre i t.ex. luft eller vatten.

Rostfria stål innehåller förutom krom även andra legeringsämnen som både förbättrar skyddet mot korrosion samt ger stålet vissa andra egenskaper. De vanligaste är:

• Nickel som förbättrar formbarhet och svetsbarhet. 
• Molybden som förbättrar materialets beständighet mot klorider och ett flertal typer av kemikalier.

Andra ämnen som kan förekomma i små mängder är kväve, koppar, mangan, kol, kisel, cerium, svavel, titan och niob.

Olika legeringar

Rostfria stål finns med en mängd olika blandningar (legeringsinnehåll). De vanligaste är:

• EN 1.4301 med ca 18% krom och 8% nickel i dagligt tal även benämnt 18-8-stål. Stålet är lämpligt för miljöer med mindre korrosiv påverkan t.ex. inomhusmiljöer. (SS 2333 och AISI 304 är andra benämningar på detta stål.)
• EN 1.4404 med ca 18 % krom, 11 % nickel och 2,1% molybden. Dessa typer av stål benämns ofta ”syrafasta stål”. Används ofta i saltbemängd kustmiljö och i förorenad stads- eller industrimiljö. Även badanläggningar, med klorföreningar i kombination med hög luftfuktighet och temperatur, kräver denna typ av stål. (SS 2348 och AISI 316L är andra benämningar på detta stål.)

Motståndskraftigt

Flera faktorer har betydelse för om det rostfria stålet skall vara motståndskraftigt mot korrosion. Några av de vanligaste är:

• Påverkan från kemikalier med olika koncentration och blandning samt deras temperatur.
• Påverkan från luftföroreningar.
• Avlagringar från järnföremål t.ex. slipspån, järnverktyg, stålull i fuktig miljö.
• Stålets ytfinish.
• Produktens konstruktion och utformning, exempelvis spalter.